Efter framgångarna med citronsyra tänkte jag testa med lite fosforsyra. För spänningens skull gör jag det till en duell mot citronsyra. Min tanke är att jag ska ta reda på vilken som är bäst i kombination med tapetklister och gladpack. Vinnaren får äran att smetas fast under 242:an!
Tapetklistret, citronsyran och Hessa är alla köpta på ÖoB!
Fosforsyra
Jag utgår från Hessa kalkbort som jag handlade på ÖoB för 20 kr. Det är en liter och ska enligt innehållsförteckningen bestå av 10-20% fosforsyra. Jag blandade en dl Hessa med en matsked (1.5 cl) tapetklister. Tyvärr tror jag att jag inte blandade dem helt optimalt, man ska antagligen röra betydligt mer än vad jag gjorde och dessutom hälla i lite tapetklister åt gången. Jag lät det stå i trekvart och då hade det svällt något.
Ingredienserna till fosforsyraklistert – 1 dl Hessa kalkbort och 1.5 cl tapetklister.
1.5 cl tapetklister.
Tapetklistret innan det rörts ner i fosforsyran.
Citronsyra
Ca 1 cl citronsyra blandades först med en dl vatten, och därefter rördes 1.5 cl tapetklister ner. Jag vet inte om tapetklister av någon underlig anledning blir kladdigare än med fosforsyra, eller om det helt enkelt beror på att jag rörde i lite tapetklister åt gången (till skillnad mot när jag blandade i tapetklister i fosforsyran). En potentiellt orättvis parameter är att citronsyran blev 10%, halten på fosforsyran kan vara 10-20%.
Ingredienserna till citronsyraklistret; 1 dl vatten, 1.5 cl tapetklister och 1 cl citronsyra. Först blandades vatten och citronsyra, därefter rördes tapetklistret ned.
2014-04-12 17:30
Båda klisterlösningarna blandades och applicerades.
Båda blandningarna har stått i nästan trekvart. Det märks att de har svällt. Citronsyran känns mer tapetklistrig än fosforsyran. Jag misstänker att jag inte rörde tllräckligt när jag rörde ner tapetklistret i fosforsyran.
Plåtbiten som ska utsättas för fosforsyraklistret.
Fosforsyraklistret är påsmetat.
Gladpack är slarvigt virat runt så att det ska gotta till sig ordentligt.
Den här styrleden får också smaka på fosforsyraklistret. Den andra änden har legat i citronsyrebad och är redan fin.
Delen av plåtbiten som ska få citronsyra. Den vänstra delen i bild har legat i citronsyrebadet och är redan fin.
Efter att ha provat Smedjans rostlösare genom att både pensla den, spruta med blomspruta och blanda med tapetklister är jag inte särskilt imponerad av resultatet. Det blir en vit fosfatbeläggning, men gravrosten sitter kvar. Detta trots upprepade behandlingar. Kanske måste man bada prylarna i rostlöstningen för att det ska bli någon märkar effekt.
Problemet är att literpriset är på 96 kr/litern, och för att t.ex. sänka ner åtminstone ett halvt fjäderben med bromskiva i ett kar krävs det säkert 20 liter. Kostnaden för att fylla ett kar skulle alltså bli närmare 2000 kr. Ett annat problem är att det inte framgår vad Smedjans rostlösning egentligen innehåller, men med största sannolikhet är det antagligen en rätt så svag blandning av några olika sorters syror.
Själva principen att döda rost med syra är allmänt känd och efter lite Googlande bestämde jag mig för att testa några av de klassiska knepen. Ett av dem är citronsyra som används bl.a. till bakning. Citronsyra köps i pulverform och påminner lite om flingsalt till utseendet. Det är en av de mindre farliga syrorna att handskas med vilket gör det perfekt att börja experimentera med. En sak som är väldigt viktigt oavsett typ av syra är det som det tjatades om på kemilektionerna, nämligen “SIV” = syra i vatten!
Citronsyra hittas i vanliga affärer och kan vara ganska dyrt. Jag läste i något forum att ÖoB har, och mycket riktigt, det hade de. För 59 kronor får man 1,2 kg citronsyra av det särskrivna fabrikatet “Krydd huset”. Efter ÖoB åkte jag till City Gross, där fanns märkescintronsyra, “Santa Maria”, 900 g för 46 kr där de har storpack av exempelvis ketchup, potatismos, olja, svamp etc för restauranger.
Fosforsyra är en annan syra som används i många rostomvandlare. Det finns att köpa i hög koncentration (86%) på dunk på nätet för ungefär 100 kr/litern. I några olika forum har jag sett tips om rengöringsprodukter med namn typ “klinkerrent” och “kalkbort”. Dessa rengöringsprodukter brukar typiskt innehålla 10-20% fosforsyra, ibland även i kombination med citronsyra. Två av dessa produkter som nämnts på forum hittade jag faktiskt på ÖoB; “Hessa kalkbort” och “Kalkosan”. Dessutom fanns något som heter “MP52” som var betydligt dyrare. Jag slog till på en flaska Hessa eftersom det uttryckligen står i dess innehållsförteckning att den innehåller 10-15% fosforsyra. På MP52 står det att den innehåller fosforsyra och citronsyra. På Kalkosan står det att den innehåller citronsyra. Kalkosan var för övrigt billigare på City Gross.
Förutom citronsyran och Hessa köpte jag även ett 23 l plastkar som fjäderbenet bör få plats i. Jag hoppas verkligen att plasten tål syrorna, jag vill inte att det blir som i början av “Breaking Bad”. Min plan är att fylla karet med 20 l 5% citronsyra. Jag har för övrigt läst att syrahalten upp till en viss nivå mest påverkar tiden det tar. En liten prisjämförelse vad det skulle kosta att fylla karet:
20 l Smedjans = 20 l * 96 kr / l = 1920 kr
20 l citronsyra ~5% = 19 l vatten + 1.2 kg citronsyra = 0 kr + 59 kr = 59 kr
20 l fosforsyra ~5% = 10 l vatten + 10 l Hessa = 0 kr + (10 * 20 kr) = 200 kr (eftersom Hessa anges vara 10-15% fosforsyra har jag antagit att det är 10%)
Vi ser att prisskillnaden är enorm! Är Smedjans 10 gånger bättre än fosforsyra eller 32 gånger bättre än citronsyra? Eftersom jag inte har provat någon av metoderna (än) är detta ett helt teoretiskt resonemang! Vi vet inte heller syrahalten i Smedjans rostlösning, kanske är den 20% och inte 5% som användes i jämförelsen. Till Smedjans försvar finns även de skyddande egenskaperna som även fosforsyran har. Citronsyrabehandlad metall däremot börjar rosta så fort den kommer i kontakt med syret i luften.
Mitt första försök kommer alltså vara att blanda 20 l citronsyra, lägga fjäderbenen däri och hoppas på resultat!
“Krydd husets” citronsyra. 59 kronor för 1200 gram på ÖoB! 49 kr/kg.
ÖoB hade även “Hessa kalkbort” och “Kalkosan”.
MP52 var en annan kalklösare som fanns på ÖoB, dock mycket dyrare än de andra.
Kalkosan fanns även på City Gross. “Priset är skillnaden”, som man brukar säga. Denna gång till City Gross fördel.
Märkes-citronsyra från Santa Maria fanns på City Gross, 51 kr/kg.
Idag byttes motorolja + filter på OKQ8. Jag tror inte det gjorts på flera år, och oljan rann ur den väldigt snabbt. Kan inte ha funnits många liter kvar. Har inte brytt mig så mycket om motorn då jag har andra planer, men vågar inte dra ut längre på att serva den. Köpte en oljefiltertång (191422) på Biltema som faktiskt var riktigt bra och praktisk. För övrigt slog mätaren över till 15 500 mil idag.
I samband med oljebytet knäppte jag några bilder undertill. Den är förvånansvärt hel mitt på. Det finns tre sorgliga avsnitt, frambalken, golvet under säkringarna på förarsidan samt mittbalkarna som saknar underredsmassa. Ingen panik dock, kör ju inte med den på saltade vägar längre. Men självklart ska det åtgärdas.
I december fick jag baljorna bortkapade och ersatta med GT-blajor samt att höger tröskel byttes. Idag har jag fullkomligt fyllt både vänster och höger tröskel med linolja samt de ställen där det finns karosspluggar.
Jag passade även på fixa lite ytrost med två olika “mirakelmedel” från Biltema.
Där ytrost dykt upp i samband med plåtbytena i december applicerade jag Rostborttagning (361823). Det är rosa kladd som man ska smeta på ett 2-3 mm tjockt lager på rosten. Förutsatt att det är minst femtom grader ute ska kladdet göra att rosten efter en tid går att torka bort. Tydligen är det inte konstigare än att det är någon sorts fosforsyra. Får se imorgon hur resultatet blir. Jag vet att jag har använt denna tidigare, men jag kommer inte ihåg att det gav något resultat. Kanske hade jag inte tålamod nog.
Nästa mirakelmedel är den klassiska Rostätaren (36189) som “förenar sig med rosten i en kemisk förening, bryter ner gammal rost och stoppar fortsatt rostbildning”. Jag har använt denna tidigare, framförallt runt framrutan, och jag tror faktiskt att den fungerar. Jag blästrar alltid så gott det går, men det finns ställen där man helt enkelt inte kommer åt, eller där skadan blir för stor. Medlet användes dels på framkanten på huven som inte fått tillräckligt mycket färg på sig när den lackerades, på ett litet stenskott på höger bakskärm intill bagageluckan samt på insidan av förardörren.
Imorgon ger jag mig på det igen efter en tur till stranden.
Biltemas rostätare är applicerad för andra gången.
Linoljan flödar. Bild på passagerarsidans nybytta tröskel.
När linoljan flödar ut genom trösklarna vet man att man är hemma. Jag fyllde först inifrån i de tre hål som finns i innertröskeln. Därefter fyllde jag på utifrån genom dräneringshålen. Första gången för passagerarsidan, andra gången för förarsidan.
Förarsidan, golvet i området runt domkraftsfästet är inte helt. Detta skulle egentligen ha åtgärdats i december, men tid fanns inte. Kommer att lämnas in för att fixas. Det jobbiga är att säkringarna och många kablar går där ovanför. Så det är inte bara att gå bananas med svetsen, utan man måste vara sjukt försiktig.
Förarsidan ser lite bättre ut.
Frambalken, passagerarsidan. Ser inte så hel ut som man hade önskat. Kan tänka mig att fel besiktningsman kan ge avslag på denna.
Lock till dräneringshål saknas. Aluminiumen är den metallbit som ligger längs med trösklarna under golvmattan fram. Ser ut att behöva lite svetsning uppe i ena hörnet.
Tvärbalk på förarsidan. Som synes finns det rost på kanten som tröskeln är svetsad mot. Detta ska åtgärdas.
Svårt att se på bilden, men golvet mitt under bilen är jättefint. Avgassystemet har klarat sig bra från rost. Det är ett 2.5″ från Simons.
Passagerarsidan. Den nya tröskeln har börjat ytrosta. Man ser även att ett lock måste kittas fast under passageraren. Dessa lock fanns tydligen för att grundfärgen skulle ha någonstans att rinna ut när karosserna doppades. Tvärbalken ser ut att sakna lite underredsmassa, liksom ytan där växellådsbalken satt innan.
Nya plåten på passagerarsidan, sett snett bakifrån/underifrån. Ytrosten måste bort, på med lite epoxyprimer och sen body.
Passagerarsidans “balja” har ett fint lager underredsmassa.
Passagerarsidans nya plåt har ytrost och behöver spacklas samt grundmålas.
Vänster balja, undertill. Här har tydligen inte bodyn räckt till. Som tur är är den målad med epoxyprimer. Ska spraya dit mer body.