månadsarkiv: april 2014

Syreduell – fosforsyra vs citronsyra

Efter framgångarna med citronsyra tänkte jag testa med lite fosforsyra. För spänningens skull gör jag det till en duell mot citronsyra. Min tanke är att jag ska ta reda på vilken som är bäst i kombination med tapetklister och gladpack. Vinnaren får äran att smetas fast under 242:an!

Tapetklistret, citronsyran och Hessa är alla köpta på ÖoB!

Fosforsyra

Jag utgår från Hessa kalkbort som jag handlade på ÖoB för 20 kr. Det är en liter och ska enligt innehållsförteckningen bestå av 10-20% fosforsyra. Jag blandade en dl Hessa med en matsked (1.5 cl) tapetklister. Tyvärr tror jag att jag inte blandade dem helt optimalt, man ska antagligen röra betydligt mer än vad jag gjorde och dessutom hälla i lite tapetklister åt gången. Jag lät det stå i trekvart och då hade det svällt något.

Citronsyra

Ca 1 cl citronsyra blandades först med en dl vatten, och därefter rördes 1.5 cl tapetklister ner. Jag vet inte om tapetklister av någon underlig anledning blir kladdigare än med fosforsyra, eller om det helt enkelt beror på att jag rörde i lite tapetklister åt gången (till skillnad mot när jag blandade i tapetklister i fosforsyran). En potentiellt orättvis parameter är att citronsyran blev 10%, halten på fosforsyran kan vara 10-20%.

2014-04-12 17:30

Båda klisterlösningarna blandades och applicerades.

Citronsyretest

Uppdatering: Läs ytterligare ett test här!

Jag tänker testa att försöka lösa riktigt elak gravrost i ett citronsyrebad. Testobjekten är två fjäderben, en plåtbit som håller en gummilisten mellan bakre kofångaren och karossen på plats på 70-talare samt en styrled.

Jag har fyllt en plastbalja som sägs rymma 23 l med vatten och därefter rört ner 1 kg citronsyra. Det tog några minuter innan citronsyra löstes upp. Det ska tydligen gå fortare i varmt vatten, men jag hade inte tillgång till det. Jag använde listhållaren för att röra runt

2014-04-12 13:00

Det har nu gått nästan tre dygn sedan badet påbörjades och det var dags att göra en inspektion. Vid en första anblick ser föremålen rostiga ut, men torkar man av dem och borstar lite med en stålborste ser man att all rost är borta! Kvar är ett kraterlandskap. Vad man måste göra sen är att spola med massvis med vatten för att få bort syran, annars kommer den fortsätta fräta. Det går även bra att neutralisera syran med något basiskt. Då ytan är helt ren kommer den börja rosta så fort den kommer i kontakt med syra. Därför bör man rostskydda direkt, t.ex. genom att måla eller olja in den.

Nu till resultaten! Listhållarplåten har blivit fantastiskt rostfri på den lilla bit som fick plats i karet! Jag har gjort en jämförande bild som verkligen visar före och efter!

Här är före och efter i samma bild. Detta är resultat av nästan tre dygn i citronsyran.

Här är före och efter i samma bild. Detta är resultat av nästan tre dygn i citronsyran.

Dessvärre blev inte något av fjäderbenen helt täckta av vätskan, ur ett ”vetenskapligt” perspektiv är det dock väldigt intressant – man ser en tydligt vad som täcktes och inte! Kontentan av experimentet är helt enkelt att citronsyra är billigt och funkar, även på gravrost.

2014-04-10 15:00

I ett desperat försök att hitta min iPod Shuffle nere i källaren tog jag en titt på karet. Vätskan har blivit väldigt mörk, jag vet inte om det är olja eller rost eller en kombination av dem. Ska ta en närmare titt imorgon.

2014-04-09 21:30

Jag blev nyfiken och kunde inte låta bli att gå ner och ta en titt. Ingen skillnad syns på delarna, men vattnet har börjat bli brunt. Det syns rätt tydligt på vissa av fotona.

2014-04-09 19:00

Experimentet börjar. Jag har försökt få ner så många prylar i karet som möjligt. Jag kommer att behöva vända på delarna senare då de inte täcks fullt.

Citronsyra och fosforsyra i konsumentsortimentet

Efter att ha provat Smedjans rostlösare genom att både pensla den, spruta med blomspruta och blanda med tapetklister är jag inte särskilt imponerad av resultatet. Det blir en vit fosfatbeläggning, men gravrosten sitter kvar. Detta trots upprepade behandlingar. Kanske måste man bada prylarna i rostlöstningen för att det ska bli någon märkar effekt.

Problemet är att literpriset är på 96 kr/litern, och för att t.ex. sänka ner åtminstone ett halvt fjäderben med bromskiva i ett kar krävs det säkert 20 liter. Kostnaden för att fylla ett kar skulle alltså bli närmare 2000 kr. Ett annat problem är att det inte framgår vad Smedjans rostlösning egentligen innehåller, men med största sannolikhet är det antagligen en rätt så svag blandning av några olika sorters syror.

Själva principen att döda rost med syra är allmänt känd och efter lite Googlande bestämde jag mig för att testa några av de klassiska knepen. Ett av dem är citronsyra som används bl.a. till bakning. Citronsyra köps i pulverform och påminner lite om flingsalt till utseendet. Det är en av de mindre farliga syrorna att handskas med vilket gör det perfekt att börja experimentera med. En sak som är väldigt viktigt oavsett typ av syra är det som det tjatades om på kemilektionerna, nämligen ”SIV” = syra i vatten!

Citronsyra hittas i vanliga affärer och kan vara ganska dyrt. Jag läste i något forum att ÖoB har, och mycket riktigt, det hade de. För 59 kronor får man 1,2 kg citronsyra av det särskrivna fabrikatet ”Krydd huset”. Efter ÖoB åkte jag till City Gross, där fanns märkescintronsyra, ”Santa Maria”, 900 g för 46 kr där de har storpack av exempelvis ketchup, potatismos, olja, svamp etc för restauranger.

Fosforsyra är en annan syra som används i många rostomvandlare. Det finns att köpa i hög koncentration (86%) på dunk på nätet för ungefär 100 kr/litern. I några olika forum har jag sett tips om rengöringsprodukter med namn typ ”klinkerrent” och ”kalkbort”. Dessa rengöringsprodukter brukar typiskt innehålla 10-20% fosforsyra, ibland även i kombination med citronsyra. Två av dessa produkter som nämnts på forum hittade jag faktiskt på ÖoB; ”Hessa kalkbort” och ”Kalkosan”. Dessutom fanns något som heter ”MP52” som var betydligt dyrare. Jag slog till på en flaska Hessa eftersom det uttryckligen står i dess innehållsförteckning att den innehåller 10-15% fosforsyra. På MP52 står det att den innehåller fosforsyra och citronsyra. På Kalkosan står det att den innehåller citronsyra. Kalkosan var för övrigt billigare på City Gross.

Förutom citronsyran och Hessa köpte jag även ett 23 l plastkar som fjäderbenet bör få plats i. Jag hoppas verkligen att plasten tål syrorna, jag vill inte att det blir som i början av ”Breaking Bad”. Min plan är att fylla karet med 20 l 5% citronsyra. Jag har för övrigt läst att syrahalten upp till en viss nivå mest påverkar tiden det tar. En liten prisjämförelse vad det skulle kosta att fylla karet:

20 l Smedjans = 20 l * 96 kr / l = 1920 kr
20 l citronsyra ~5% = 19 l vatten + 1.2 kg citronsyra = 0 kr + 59 kr = 59 kr
20 l fosforsyra ~5% = 10 l vatten + 10 l Hessa = 0 kr + (10 * 20 kr) = 200 kr (eftersom Hessa anges vara 10-15% fosforsyra har jag antagit att det är 10%)

Vi ser att prisskillnaden är enorm! Är Smedjans 10 gånger bättre än fosforsyra eller 32 gånger bättre än citronsyra? Eftersom jag inte har provat någon av metoderna (än) är detta ett helt teoretiskt resonemang! Vi vet inte heller syrahalten i Smedjans rostlösning, kanske är den 20% och inte 5% som användes i jämförelsen. Till Smedjans försvar finns även de skyddande egenskaperna som även fosforsyran har. Citronsyrabehandlad metall däremot börjar rosta så fort den kommer i kontakt med syret i luften.

Mitt första försök kommer alltså vara att blanda 20 l citronsyra, lägga fjäderbenen däri och hoppas på resultat!

Skojiga grejor från USA

För två veckor sedan damp paket ett av två ner hos Posten. Jag har hittat en Volvonörd i Kalifornien som dammsuger skrotarna där. Mer info om det underst. Paketet innehåller i alla fall följande roliga delar:

USA-blinkers
Har länge varit sugen på USA-blinkers, men de är otroligt svåra att få tag på i Sverige. Enklaste sättet är eBay, men där är priserna oftast hutlösa för nya och de begagnade som finns ofta slitna och krackelerade.
Av den anledningen tog jag smällen och köpte dessa i mint condition! Visst, de kostade $175, men de var OEM Cibie, kompletta och utan en skråma. Dessutom verkar de faktiskt vara märkta ”E2”. Som jag har förstått det är de alltså E-märkta och är då lagliga. Tvåan tror jag är någon sorts landbeteckning, men den är irrelevant så länge det finns ett E.

Skicket på blinkersen är fantastiskt.

Skicket på blinkersen är fantastiskt.

E- och SAE-märkning

E- och SAE-märkning

Kurvhandtag från 262C
Otroligt pimpiga kurvhandtag som bara satt på 262C. Det som skiljer mot vanliga handtag är att de är klädda med handsytt läder! Mig veterligen finns det alltså total tre sorters handtag; vanliga vita, svarta (Turbo och GT) samt läderklädda (262C). Frågan är hur de ser ut mot mitt vita innertak? Ser det för illa ut får jag väl byta innertaket mot svart!

Tyvärr syns det väldigt dåligt på bilden, men det är samma sorts utsmyckningar i form av små utbuktningar på dessa handtag som på 262:ans skinnsäten.

Tyvärr syns det väldigt dåligt på bilden, men det är samma sorts utsmyckningar i form av små utbuktningar på dessa handtag som på 262:ans skinnsäten.

Fina sömmar

Fina sömmar

HT-204 högtalaradaptrar
Dessa adaptrar gör att man kan montera 5.25″ högtalare i framdörrarna. Utan adaptrar får bara 4″ plats.  Problemet med 240 är att monteringsdjupet är väldigt litet, har man för djupa högtalare tar de i sidorutan. Ett annat problem är att fönsterveven kan gå emot högtalaren om man monterar en som är för stor. HT-204 är lösningen på båda dessa problem, de gör helt enkelt att högtalaren hamnar ytterligare en bit ut från dörrklädseln. Mer detaljer kommer när jag monterar dem. Jag köpte även ett par till 245:an.

Själva gallret till HT-204

Själva gallret till HT-204

Bakre högtalare(till 245:an)
Till 245:an lyckades jag hitta ett par av de mycket ovanliga högtalarna till C-stolpen som passar 245 fram t.o.m ca 1987. De är ett originaltillbehör, dessvärre är i fel färg, men det ska finnas läderfärg/vinylfärg som fixar det.

Detta är ett originaltillbehör, och även om själva högtalaren ser eftermonterad ut är den inte det.

Detta är ett originaltillbehör, och även om själva högtalaren ser eftermonterad ut är den inte det.

På baksidan syns tydligt att detta är fabriksgjort.

På baksidan syns tydligt att detta är fabriksgjort.

USA är en riktig guldgruva då bilarna som såldes där var betydligt bättre utrustade än de i Sverige. Förutom de uppenbara sakerna som t.ex. andra typer av framljus skiljer sig utgåvorna från de europeiska motsvarigheterna. Som ett exempel satt ett tag de extra plastlisterna under sidorutorna och uppför c-stolpen på alla sedaner – i Sverige satt de endast på GLE och de är därför ovanliga här. Det lite komiska i det hela är att när vi i Sverige vill ha USA-blinkers, vill amerikanarna har så kallade ”E-codes”, dvs de europeiska varianterna.

Finare modeller som Turbo är också mycket vanligare i USA. Volvo 242 Turbo såldes aldrig i Sverige, men i USA finns det dröser av dem. Jag frågade Phil om läget med gamla Volvo i USA och fick följande svar:

It is through a certain set of circumstances that Southern California has so many old Volvos… right now there is even a 1958 444 in the yard! all the way up to 2006 S60, S80.
Basically it is this…
Southern California was designed for people to use the automobile everywhere… drive in movies, drive through food, the word ”Motel” means for Motorized Hotel.
Southern California has money, LOTS of money… If the state were a country it would be the 8th largest economy in the world!
Lots of money, lots of people, lots of cars!
Also, it only snows in the mountains and barely ever rains so not much rust.
I have seen hundreds, literally 300 + 240 turbos in the yards over the years, maybe 75-80 Bertones… there is a 75 wagon with B20 / M40 in the yard right now.
But, the time for them is passing by and soon they will be all gone, around 2002-2006 there were 15-20 240T in the yards everyday… now 1 or so a year.
But even so there are about 200 Volvos in the yards as of today, more than half are 2/7/9 series.

 

Volvo 242 California Special

Offtopic, men alldeles nyligen dök en 1978 Volvo 242 California Special upp på Craigslist. Denna bisarra variant gjordes i 2000-3000 exemplar, antagligen för den amerikanska marknaden.
Har bara sett bilder på ett annat exemplar, den här skiljer sig eftersom sätena har en kombination av vinyl och tyg medan den andra hade säten av enbart tyg.
Här är innehållet i annonsen:

Volvo 242 Coupe California Special – $2900 (San Antonio)

I am selling my 1978 VOLVO 242 Coupe California Special

2.1 liter 4 cylinder with 98 horsepower
Disc Brakes
3 Speed AW55 Automatic Transmission
Manual Windows
Manual Sunroof
Runs and Drives fine
This is an A/C car although it is currently not working
Solid and straight car
Good Tires
RWD
Clean blue title

Planer för bakaxel och fjäderben

På grund av det framtida motorbytet till B230FT kommer jag behöva ventilerade skivor fram och en 1031-bakaxel. Hade jag hittat en B230FK (lättryckare) istället hade jag inte behövt byta bakaxeln.

Delarna kommer från en 245:a från 1992 och har rätt mycket ytrost. Min plan är att rengöra dem, köra lite Smedjans för att neutralisera rosten och därefter smeta på hammarlack. Jag vet att hammarlack är bannlyst på karossen då den innehåller silikon som gör att vanlig lack inte fäster. Men på separata chassiedelar kan det kanske vara helt rätt. Jag testar och så får vi se hur länge det håller!